Jag börjar om.
Jag har försökt föra blogg förut men jag gapade nog då efter för stort stycke. Den här gången skall det bara handla om klättring... nästan bara om klättring.
Jag börjar också om när det gäller klättring. Känns det som. Sedan -91 har jag klättrat mer eller mindre regelbundet. Men nu på väg mot 47 år, i september, så känner jag mig på väg in i en andra, eller kanske möjligen tredje fas i klättringen. Så det kommer nog handla om det. Längre fram kommer kanske tillbakablickar på resor jag gjort och människor jag klättrat med.
I slutet av maj var jag i England och Peak District. Den resan får stå som punkt noll. Jag hade många förhoppningar på den resan. Jag ville bli av med mitt On-sight spöke. Jag ville klättra många fina leder på grit för att se om friktionen verkligen var så där fantastisk som de säger. Jag ville se några av de leder som inspirerat mig och motiverat mig genom åren och som om och om igen letar sig in i DVD-spelaren. Jag kan inte se mig mätt på Hard grit. Jag ville också se den engelska landsbygden och de fantastiska hedarna som vänner har talat om. Sen ville jag också bara vara med mina reskamrater och ta en ale och äta något riktigt engelskt.
Hur blev det då?
För en månad sedan vaknade jag alltså i hytten på färjan på väg hem till Sverige igen. I bagaget fanns förutom öl och en ny sele och nya approachskor åtta dagar och en kväll med klättring i Peak District.
Jag har genom åren klättrat i Tyskland -Frankenjura, Frankrike - Verdon, Annot, Ombleze, Fontainebleau m fl, Luxemburg - Berdorf, Danmark - Bornholm, Norge - Nissedal och i Sverige - på det mesta i Östergötland, Småland, Skåne, Halland, Västergötland och Bohuslän. Det är svårt att ranka klätterområden men Stanage, Froggatt, Curbar, Burbage m m hamnar för mig där uppe med Bohuslän, Fontainebleau och Verdon. För klättringens skull, för historiens skull och för miljöernas skull.
Jag väntar fortfarande på bilder från några av mina reskamrater, när de kommer blir det mer text om klättringen. Ett par bilder som snarare handlar om miljön än klättringen har ändå fått pryda det här första inlägget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar