måndag 28 november 2011

I Eksjö sta' på Ränneslätt...

I Eksjö sta' på Ränneslätt, där går en äkta bra polkett, så diktade Albert Engström om garnisonsstaden Eksjö.
Så. Utanför Eksjö och mitt inne i det militära övningsfältet Ränneslätt ligger en förkastningsbrant. Toppen av branten är en fornborg och klippan kallas Vittingsberget eller Vittingen. Allt som oftast är det avstängt på grund av övningar och tillgången på klippan är begränsad. Jag hade min första klätterupplevelse där. Långt innan jag verkligen började klättra. Jag har skrivit en liten berättelse om det tidigare här på bloggen. Alla klättrare här i Eksjö har tittat på berget vid både ett och två tillfällen. Men det har alltid dissats på grund av att det är alltför löst och utan naturliga linjer. Besvärligt med militären och accessen också…
Så det krävdes att utsocknes klättrare tyckte att här skulle det gå finfint att göra sportklätterturer för att jag skulle ge det en ärlig chans.

Vafan! - göra leder där vi tänkt att det inte var någon idé. På vår egen bakgård dessutom. Det här krävs att kollas upp. Med kritiska ögon, motvilligt men glädjande, fann också jag en hel del kul så vips hade jag en nytur gjord och fått lite annat klättrat. Nu i helgen den sista i november tog jag en vända ut igen för att prova en led som Andreas Harne satt upp - Dominator 7b. Jag har gjort ett press på den en gång innan så jag visste lite vad som väntade. Det hade regnet rätt rejält men jag hade goda förhoppningar om att den skulle vara torr då det är rejält brant. Tyvärr hade det runnit igenom en del men det blev ett press ändå. En liten film om det finner ni här.


Jag tog också en lov runt klippan och fann att trots att det regnade och hade regnat mycket så var stora delar av väggen torr och då menar jag hela vägen upp. Jag har nog inte riktigt fattat hur överhängande den är. Gott och väl sju-åtta kanske fler möjliga leder som ännu inte ens firats ner över hade varit torra och klätterbara i sin helhet. Här finns potential i de övre graderna.

Väggen är stor kanske tvåhundra meter bred och upp mot 40-50 meter hög som högst. Klättringen är dock fördelad på två huvudskaliga områden som inte är så höga med en och annan möjlig led där emellan. Till vänster på klippan med runt femton meters höjd ligger ett parti med lutning från brant slabb till lätt överhäng, kanske finns det plats för tiotalet leder här.
Till höger på klippan ligger riktigt branta leder där höjden på de längsta kan bli uppemot tjugo kanske tjugofem meter. Klippkvaliteten är lite sisådär och kräver hård rensning. Klättringen kommer bli spektakulär på väldigt tredimensionella formationer.
För närvarande finns fyra gjorda leder en 5c, en 5c+, en 6b och en 7b (7a+?) samt några öppna projekt.
En liten film från i somras från ett av projekten finns här…



Ser fram mot att klättra där i vinter då jag tror att det nog är möjligt. Så länge det är en normal svensk vinter och inte som de två senaste då Småländska Höglandet förvandlades till ett isklättermecka.



söndag 6 november 2011

Höst - November

Den nionde månaden

Vintermånad

Slagtemåned

Revolutionsmånad


Dimman sveper det döende gräset

fåfängligt

trotsar de sista löven ålderdomen


Fallet

mot natten

-

Lyssnar du noga ekar

ett sista skall

från det sista drevet


Men ännu dansar myggor i svackan

skräddare på åns svarta vatten

Värmen dröjer kvar


Korpen majestätisk profil mot grådager

Över svartgrön barrskog

Ensam